Gestaltteorin utvecklades på 1920-talet för att förklara några av de sätt som människor uppfattar världen omkring sig. Grundidén är att den mänskliga sinnen, när den står inför en visuellt kaotisk scen, förenklar den till mer igenkännliga mönster och former.
Gestaltteori ger en inblick i mönsterigenkänningsprocessen som uppstår när människor tittar på fotografier. När du förstår principerna för gestaltteori kan du använda dem för att förbättra sammansättningen av dina foton.
Detta är några av de användbara aspekterna av gestaltteorin.
1. Närhet
Ett par eller en grupp av objekt som ligger nära varandra är mer benägna att uppfattas som tillhörande tillsammans än om de ligger långt ifrån varandra.
I detta porträtt föreslår flickans och hästens närhet ett nära förhållande mellan dem. Om närhet är vad du vill visa skulle det vara mycket mindre effektivt att placera dem med huvudet längre ifrån varandra.
2. Likhet
Objekt som liknar form, storlek eller färg ses som tillhörande tillsammans.
I det här landskapet är de tre stenarna på mittavståndet kopplade genom närhet (föregående punkt) och genom deras likhet i struktur, färg och form.
3. Stängning
Sinnet kompletterar former som inte finns. Detta är en princip som används i vissa optiska illusioner men det gäller även fotografering. En del av kompositionens skicklighet är att lära sig känna igen former och att bygga bildens design runt dem. Principen om stängning hjälper dig att se former i motivet.
Ta till exempel en titt på landskapet nedan. Blåklockorna bildar ett fast färgblock i de nedre två tredjedelarna av fotot, med en stark horisontell linje längst upp. Linjen avbryts av träden som passerar genom den, men ändå uppfattar vi att den är en kontinuerlig rak linje. Sinnet fyller i luckorna automatiskt.
4. Enkelhet
Sinnet uppfattar parallella linjer som ligger nära varandra som en enda linje.
Landskapsfotoet nedan innehåller flera rader som alla leder mot en försvinnande punkt i horisonten. Linjerna som ligger nära varandra, liksom kablarna som dinglar från telegrafpolen, förenklas av sinnet som ser dem som en enda linje.
Det är samma sak med staketet. Denna uppsättning korta, vertikala linjer förenklas till en lång, diagonal linje som följer vägens sida.
5. Fortsättning
Sinnet antar att linjer sträcker sig utanför ramens kanter. I landskapsfotoet ovan bidrar denna princip till att skapa en djupkänsla (tillsammans med en vidvinkelobjektiv) eftersom sinnet tror att vägen fortsätter bortom dess försvinnande punkt.
6. Segregation
För att mänskliga figurer ska kunna kännas igen måste de sticka ut från bakgrunden. På så sätt kan vi enkelt identifiera dem även om de är små i ramen. Detta är en användbar princip eftersom du kan inkludera små mänskliga figurer i landskapet för att ange skalan. Men det är viktigt att de inte går samman i bakgrunden, annars är de svåra att se.
I detta landskap är mannen som går bort från kameran en mörk figur mot en ljus bakgrund (tonkontrast i handling) och är lätt att se och känna igen.
7. Uppkomst
Betraktaren kanske inte märker något på fotot när han först tittar på det, men det blir uppenbart efter en studieperiod. Detta är ett viktigt koncept eftersom det är ett sätt att göra foton mer intressanta genom att presentera betraktaren för något som inte är uppenbart först, men avslöjar sig efter att ha granskat bilden. Det är ett sätt att belöna tittaren och ger foton kvarhållskraft.
Till exempel, hur lång tid tog det dig att se katten på bilden på den här sidan? Eller kohuvudet på sångarens inledningsfoto (högst upp i artikeln)?
Masteringskomposition
Min nya e-bok Mastering Composition hjälper dig att lära dig att se och komponera foton bättre. Det tar dig med på en resa bortom tredjedelens regel, och utforskar principerna för komposition du behöver förstå för att göra vackra bilder. Det är speciellt under en begränsad tid endast på Snapndeals.