Sigma, främst känd för fotografer för sina prisvärda linser, orsakade nyligen uppståndelse bland kräsna fotografer. Hur? Genom att bygga tre kompaktkameror runt den otroliga sensorn från SD1, som ursprungligen kostade 10 000 dollar. Bildkvaliteten är helt enkelt otrolig och själva kamerorna är små, lätta och diskreta. För fotografer som vill ha bästa möjliga bildkvalitet på en budget är de oöverträffade.
Men det finns många kompromisser. Den främsta bland dem är batteriets livslängd. De små batterierna håller inte länge så du måste köpa reservdelar. Lyckligtvis är de billiga. Andra kompromissen; användbarhet. Det är ganska bra för en kompakt kamera, och kontrollerna är väl utformade för fotografer, men det finns viss slutarfördröjning, autofokus kan inte matcha dSLR och de enorma RAW-filerna tar en stund att skriva till kortet.
Den största kompromissen vi kommer att hantera är brännvidden. Varje DP Merrill-kamera är i huvudsak identisk förutom längden på den fasta primära linsen.
- Sigma DP1m har en 19 mm lins; motsvarar en 28 mm vidvinkel på full ram.
- Sigma DP2m har en 30 mm lins; motsvarar en 45 mm standardlins.
- Sigma DP3m har en 50 mm lins; motsvarar en 75 mm kort tele.
Alla tre linser har en maximal bländare på f2.8 och en lägsta bländare på f16. Enligt min åsikt (och inte bara min) är de några av de bästa linserna som någonsin gjorts, inklusive Leica och Zeiss.
När kameran är begränsad till en enda brännvidd ändras kameran helt. Denna jämförelse fokuserar därför på vilken av Sigma DP-serien som passar dig. För kamerorna själva rekommenderar jag starkt Michael Reichmanns recension på Luminous Landscape.
Jag har använt alla tre kamerorna för en mängd olika genrer. Nu är det dags att välja.
Sigma DP1m är väldigt bekväm om du vill ha fantastisk bildkvalitet i ett litet paket. Jag kunde ta bilder som jag annars inte kunde ha tagit. Det beror på att den inte ser ut som en seriös kamera och den är tyst vid användning. Professionella fotografer, särskilt de som arbetar där kameror är ovälkomna, kommer att uppskatta detta. Jämfört med att bära en Nikon-kropp med en vidvinkelobjektiv är den väldigt mycket mindre. Men jag saknade fotografier på grund av slutarfördröjningen och hörnen lite mjukare än de andra två DP-kamerorna.
Sigma DP3m är specialiserad. Jag hittade en 75 mm ekvivalent lins lite lång i bruk som en vardagskamera. Det är dock ett fickporträttmonster som levererar otroligt skarpa filer med vacker bokeh. Det har också en fantastisk makrofunktion som, även om den inte är en riktig 1: 1-reproduktion, kommer nära nog för de flesta applikationer. Och det finns ingen märkbar distorsion. Sigma DP3m utmärker sig verkligen när du krånglar om och syr bilder. 14,85 megapixlar räcker för de flesta applikationer, men om du vill skriva ut enorma filer kan du öka bildupplösningen genom att göra mosaik från flera bilder med programvara som kan sy panorama. Eftersom bildkvaliteten är så fantastisk på en 100% -nivå (eftersom den inte är interpolerad som en Bayer-sensor) kan filerna vara så mycket bättre och konkurrera med medelformatskameror värda tiotusentals. För mig är detta den nisch som DP Merrill-serien utmärker sig för. Jag kan bära en liten kompaktkamera, några billiga batterier och ett lätt CF-stativ när jag gör konstfotografering och skapar de mest fantastiska resultaten.
Sigma DP2m är lite av en kompromiss. Jag rekommenderar att du får både Sigma DP1m och Sigma DP3m; de fungerar mycket bra tillsammans som ett par. Men om detta inte är ett alternativ är DP2m din kamera. Det är varken för vidvinkel eller för tele. Du kan sy bilder om du väljer eftersom det inte finns någon verklig förvrängning, men standardlinsen fungerar bra för en rad motiv. Det viktiga är att du får tillgång till den otroliga X3 Foveon-sensorn. Ladda ner några Sigma DP Merrill-exempelbilder här; de talar för sig själva.
Ben Evans undervisar i Barcelona fotografi. Lär dig de viktigaste sakerna om fotografering på en timme för (och till ett lägre pris än en lunch) med den bästsäljande ljudbilden 'Photography: The Few Things You Need To Know' - www.GreatBigBear.com/Audiobook